Nyttan och Risken

När man har en åsikt om något så väger man vanligtvis sin åsikt mot dess motsats, som till exempel att man anser det bättre att ta med sig ett paraply om det ser ut att bli regn än att inte ta med det.

Men verkligheten är långt ifrån alltid binär på ett så tydligt kontrasterande sätt. Även i detta enkla exempel går det att väga in en mängd ytterligare faktorer som påverkar ens åsikt.

Man kanske inte äger ett paraply, man kanske inte har råd med ett paraply, man kanske inte orkar bära med sig ett paraply, paraplyet man redan har kanske är trasigt eller undermåligt på något annat sätt.

Dessutom behöver man alltid väga det som kallas “nyttan mot risken” i den aktuella situationen: Är risken för regn verkligen tillräckligt stor? Är risken att jag blir lite blöt verkligen viktig att förebygga, och till vilket pris?

I större samhällsfrågor är det precis samma typ av bedömningar som görs fast på en mer övergripande nivå istället för på individuell nivå. Man behöver då även ha koll på alla andra samhällsfaktorer som både kan påverka och påverkas av de beslut man tar och de åsikter man har.

Det betyder att faktorer som inte alls har något med själva sakfrågan att göra ändå kan påverka och påverkas av de beslut som tas, vilket gör att vissa samhällsbeslut kan vara mycket svåra att förstå för den som inte är helt insatt i alla samhällsfrågor.

Ytterst få skulle till exempel se någon avgörande koppling mellan terrordåd och det rådande ekonomiska systemet. Ändå finns det en sådan avgörande koppling som kan förklara de senaste årens stora invandring över hela Västvärlden.

Ett ekonomiskt system som – liksom alla pyramidspel – kräver ständig tillväxt för att inte rasa samman, behöver hela tiden en allt större mängd nya deltagare för att klara detta. Men Västvärldens befolkning förökar sig inte längre tillräckligt mycket för att skapa den befolkningsökning som behövs för att upprätthålla det ekonomiska pyramidspelet på sikt.

Världen är dock full av människor som ännu inte är en del av just Västvärldens pyramidspel, och det är dessa människor som därför måste in i vårt ekonomiska system oavsett vilka de är för övrigt. Vare sig de är fredligt sinnade krigsflyktingar eller potentiella terrorister.

Exakt vilka nya deltagare som tillförs ett pyramidspel som riskerar att kollapsa spelar alltså ingen roll. Och här kommer bedömningen av “Nytta mot Risk” in igen. Även om Risken för terrordåd ökar när man tillför en stor mängd nya deltagare varav några är potentiella terrorister, så uppvägs detta av Nyttan med att det ekonomiska systemet därigenom fortsätter att upprätthållas.

En stor förhoppning är naturligtvis att de nya deltagarna även ska föröka sig så pass mycket mer än den tidigare befolkningen gjorde, att tillväxten av nya deltagare i pyramidspelet säkras för lång tid framöver.

För det ekonomiska systemet spelar det ingen som helst roll vilka deltagarna är. Det är enbart själva antalet som räknas, och ju fler desto bättre.

Så om du har åsikter om den stora befolkningsökningen i Västvärlden under de senaste åren så utgår du förmodligen från att alternativet till detta är att ha samma fungerande samhälle utan den ökningen. Men om du istället utgår från att alternativet är ett samhälle med ett kollapsande ekonomiskt system utan den ökningen, så får du det perspektiv som Västvärldens politiska makthavare har när de tar sina beslut och har sina åsikter om saken.

De väger som alltid Nyttan mot Risken för samhället, och har kommit fram till att Risken för terrorism uppvägs av Nyttan med att upprätthålla det ekonomiska pyramidspelet ett tag till.

Samma avvägning mellan Nytta och Risk gör de givetvis även när det gäller många andra större samhällsfrågor som du kanske undrat över. Det handlar inte om vad som är bäst för dig eller andra individer. Det handlar om vad som är bäst för det rådande samhällssystemet – inte minst det ekonomiska.