Mössen och Rävarna

På den lilla gården vid skogen levde de olika djuren demokratiskt tillsammans, var och en på sitt sätt. Men en dag fick ett av djuren inte vara med de andra.

Det var de små mössen som inte fick vara med längre. Räven sa nämligen att de liknade råttor, och råttor hade tidigare förstört demokratin på gården.

“Men vi är inga råttor, vi är möss och vi avskyr råttor lika mycket som alla ni andra”, sade han. “Dessutom har rävar förstört ännu mer av demokratin på andra gårdar än råttorna!”

“Nej det kan inte ha varit rävar”, svarade räven. “Så gör verkligen inte rävar!”

“Jodå, de var riktiga rävar”, sade musen.

“Inte alls!”, svarade räven, “De kanske påstod att de var rävar, men det kan de inte ha varit eftersom rävar bara gör bra saker! Och därför kan inte någon som gör något dåligt vara en räv!”

För att skydda demokratin på gården så jagades därför mössen bort, eftersom alla djuren tyckte att den listiga räven hade rätt.

En tid senare var det någon som hade sett katten smyga i området utanför gården dit mössen hade tvingats fly. Detta rapporterades till räven som då anklagade katten för att ha haft med de farliga råttorna att göra.

“Men jag försökte ju bara undersöka var mössen höll hus för att ta reda på exakt hur farliga de är”, svarade katten. ”Jag är ju katt så jag är inte alls rädd för möss.”

“Nej, man ska inte alls ha någon kontakt med de små råttorna”, sade räven.

Men då sa flera av de andra djuren att man måste ju åtminstone få ta reda på hur farliga mössen är!

“Nej, det får man verkligen inte”, svarade räven och tillade att även katten kommer att jagas bort från gården om detta skulle upprepas. Dessutom sade räven att det från och med nu var helt förbjudet att försvara någon som har haft det minsta med de farliga råttorna att göra!

Detta gjorde att de flesta djuren på gården blev väldigt upprörda och de sa att man åtminstone måste få kunna säga vad man vill!

Räven insåg då att det enbart var han och de andra rävarna som var beredda att försvara demokratin på gården mot de farliga råttorna. Därför jagade de bort alla de andra djuren från gården och kallade dem för råttkramare och andra nedsättande ord.

“En sån tur”, sa rävarna efteråt, “att vår ledare lyckades rädda gårdens demokrati genom att få bort både råttorna och alla råttkramarna från gården! Annars hade det kunnat gå riktigt illa för vår demokrati!”