Den samhällsviktiga lögnen

För att det inte ska uppstå panik i befolkningen måste ledare i viktiga positioner ibland stå och blåljuga, varefter massmedia för lögnen vidare till folket. Det handlar om nationens säkerhet, som bedöms viktigare än allting annat i en nationell krissituation.

Lögnen kan t ex gälla varför hela befolkningen inte kan få tillgång till gasmask eller skyddsrum eller viss vård. Istället för att säga sanningen att det inte finns så att det räcker till alla och att de som blir utan löper stor risk att dö, så säger man istället att det inte behövs, eller att det inte behövs för alla.

Detta är naturligtvis rent statistiskt sant, men eftersom ingen på förhand kan peka ut vilka som faktiskt kommer att visa sig behöva det så blir det en form av rysk roulette för medborgarna. De flesta kommer sannolikt att klara sig utan, medan de som inte gör det hamnar i dödsstatistiken.

När landet så småningom har fått fram tillräckligt med gasmasker, skyddsrum och vård åt alla blir det istället självklart att alla ska få ta del av detta, och då blir det uppenbart att den tidigare förklaringen var en ren lögn för att inte panik skulle bryta ut.

Problemet med detta sätt att desinformera befolkningen är dels att vi idag är betydligt mer pålästa än under tidigare nationella kriser och dels att sanningen blir allt svårare att stoppa i ett fritt informationssamhälle – hur väl man än försöker dölja den.

Detta förklarar varför den stora del av befolkningen som nuförtiden är väldigt medveten om hur samhället fungerar blir väldigt skeptisk till nästan all information som kommer från landets ledning i en krissituation. Man vet ju att något av det som sägs kan vara en ren lögn för nationens säkerhet.

Det paradoxala är att om det skulle avslöjas att landets ledning har ljugit hela befolkningen rakt upp i ansiktet av nationella säkerhetsskäl så kan detta få hela befolkningen att helt tappa förtroendet för landets ledning – vilket utgör ett minst lika stort hot mot den nationella säkerheten!

I en nationell krissituation står landets ledning därför hela tiden och balanserar mellan att säga sanningen och därmed riskera att skapa panik och helt förlora folkets förtroende, eller att ljuga och därmed riskera att förlora hela folkets förtroende.

Men genom att ljuga så är den nationella säkerheten åtminstone skyddad fram till den dag lögnen eventuellt blir avslöjad. Så oavsett om lögnen blir avslöjad eller ej så har landets ledning i alla fall lyckats skjuta upp hotet mot den nationella säkerheten tills dess.

Därför blir lögnen i ovanstående fall det bättre av de två alternativen ur nationell säkerhetssynpunkt. Man vinner tid, och kanske även klarar sig helt från att bli avslöjad. Det handlar om riskanalys på högsta nivå!

Lögnen är med andra ord ett av de viktigaste verktygen för att undvika panik och upprätthålla folkets förtroende för landets ledning i samband med en nationell kris.

Bara så du vet.