En förbisedd polarisering

Det finns många som med rätta upprörs av den allmänna polarisering som pågår i vårt samhälle inom en rad olika områden, eftersom detta sannolikt leder till ett alltmer splittrat samhälle.

Men en av de största polariseringar som sedan mycket länge pågått i vårt land tas sällan upp som en sådan. Kanske för att vi sakta vant oss vid den under ett helt århundrade och anser den numera vara både acceptabel och ofrånkomlig?

Jag talar om den polarisering mellan stad och landsbygd som pågått ända sedan industrialismen tog över efter bondesamhället. En polarisering som i våra dagar verkligen förtjänar att uppmärksammas närmare.

När det gäller acceptansen av denna polarisering så finns det ett antal faktorer som spelat in. På gott och ont, bör tilläggas.

UTVECKLINGEN

Staden har länge ansetts stå för framstegen och landsbygden för bakåtsträvandet i samhället, och det har naturligtvis varit sant om man räknar all teknisk och ekonomisk utveckling som framsteg – vilket också de flesta av oss hittills har gjort.

Men idag anser allt fler att den tekniska och ekonomiska utvecklingen inte längre innebär framsteg ur miljöperspektiv, jämlikhetsperspektiv och hälsoperspektiv. En bakåtsträvande landsbygd ter sig därför som ett allt sundare alternativ till en fortsatt utveckling som inte längre är önskvärd men paradoxalt nog nödvändig för den samhällsmodell vi har idag.

CENTRALISERINGEN

När all högre utbildning och de flesta jobb finns i städerna så försvinner nästan alla mellan 20 och 40 från landsbygden. Kvar blir de äldre och de yngre. Här kommer alltså förutom den tidigare nämnda diskrimineringen av själva landsbygden även den välbekanta åldersdiskrimineringen in som en faktor som gör att folket på landsbygden inte anses lika viktiga att ta hänsyn till som den högproduktiva ålderskategorin i städerna.

Samtidigt finns kopplingen mellan generationerna kvar mellan stad och landsbygd inom många familjer, och detta gör att polariseringen delvis neutraliseras genom ömsesidig insikt och förståelse för varandras situation – och ibland även återflytt till landsbygden efter studier och karriär när det är praktiskt och ekonomiskt möjligt.

EKONOMISMEN

Som småföretagare är jag ytterst medveten om att många beslut enbart kan tas om de är lönsamma. Om ett land tjänar betydligt mer på varje satsad krona i staden än på landet så är det staden som får pengarna istället för landsbygden. Detta går ju alltid att försvara samhällsekonomiskt även om det drabbar alla människor på landsbygden.

Frågan är om ett land ska drivas som ett företag på det sätt som så ofta sker idag? Men kanske måste det vara så för att vårt nuvarande ekonomiska system annars skulle rasa samman?

Själv har jag sedan jag flyttade från staden till landsbygden mer och mer frångått detta tankesätt som företagare, och väljer numera att hellre ha två mindre grupper som blir mer gemytliga och familjära än en stor grupp som blir mer anonym men ger dubbla inkomsten per timme.

Denna prioritering var aldrig aktuell i den stora staden där var och en har fullt upp med sitt, och bråttom till nästa bit i livspusslet. Här på landet finns ett helt annat värde i att lära känna alla man träffar eftersom man sannolikt lär ses igen snart i något annat lokalt sammanhang.

FRAMTIDEN

Som jag ser det så utgör polariseringen mellan stad och landsbygd huvudsakligen valet mellan välfärd i form av ekonomi och konsumtion eller välfärd i form av livskvalitet av helt andra slag. Vissa prioriterar det ena och vissa prioriterar det andra och bosätter sig därför där detta finns – i den mån de har möjlighet.

Frågan är bara om det är rättvist att enbart den ena av dessa kategorier ensidigt prioriteras av samhället på grund av att en i stort sett enig politikerkår gör precis samma prioritering själva?

När staden ständigt prioriteras på landsbygdens bekostnad så blir även den gyllene medelvägen en omöjlighet. Den som vill ha det bästa av båda dessa världar tvingas allt närmare staden i takt med den ständiga polariseringen till stadens fördel – i stället för en ökad balans mellan stad och landsbygd som skulle ge möjlighet för var och en att finna den plats de önskar någonstans mittemellan.

SLUTORD

Med denna text vill jag uppmärksamma detta välkända problem som en ytterst allvarlig polarisering av samhället istället för att – som politikerna gör – reducera det till ett nationalekonomiskt särintresse med lägsta prioritet.