Debattanalys

Debatter om olika saker förekommer överallt idag, och efteråt följer ofta debattanalyser som ibland blir mer omfattande än debatten själv. Jag ska här ta upp ett antal perspektiv på detta för att så kortfattat som möjligt försöka klargöra hur komplicerat det kan vara att bedöma en debatt på ett relevant sätt.

Det finns åtskilliga sätt att bedöma en debatt på. När man bedömer en debatt så gör man det vanligtvis utifrån något av följande perspektiv, oavsett vad debatten handlat om.

1. Politiskt perspektiv
2. Ekonomiskt perspektiv
3. Akademiskt perspektiv
4. Psykologiskt perspektiv
5. Andligt perspektiv
6. Personligt perspektiv

Oftast har man endast ett av dessa perspektiv, beroende på vem man är och vad debatten handlat om. Men man kan även ha flera av perspektiven och omväxlande inta respektive perspektiv.

1. Med ett politiskt perspektiv bedömer man debattinnehållet utifrån ens egna politiska värderingar oavsett sakinnehåll och fakta. Man jämför det som framförs i debatten med den politik som man är anhängare till och avfärdar allt som inte överensstämmer med denna.
   ⋅
2. Med ett ekonomiskt perspektiv bedömer man debattinnehållet utifrån vem eller vilka som tjänar pengar på debattinnehållet. Man utgår från att det ligger starka ekonomiska intressen bakom allt som framförs i debatten och använder detta för att avfärda alla argument och fakta som man inte gillar.
   ⋅
3. Med ett akademiskt perspektiv bedömer man debattinnehållet utifrån vilka akademiska källor som stöder sakinnehåll och fakta. Man är ointresserad av nya tankegångar och kräver därför strikt vetenskapliga källhänvisningar till allt som framförs i debatten. Saknas detta så avfärdas både debattören och det som sägs.
   ⋅
4. Med ett psykologiskt perspektiv bedömer man debattinnehållet i förhållande till debattörernas psykologiska bakgrund. Man utgår från att debattörernas barndomsupplevelser ligger till grund för det som framförs i debatten och avfärdar det man ogillar med att hänvisa till debattörernas beteende och kännedom om deras barndomsförhållanden.
   ⋅
5. Med ett andligt perspektiv bedömer man debattinnehållet och debattörerna utifrån en högre mening med debatten. Man utgår från att såväl debatten som debattörerna har ett högre syfte än det uppenbara och fokuserar därför på att bedöma detta istället för sakinnehåll och fakta.
   ⋅
6. Med ett personligt perspektiv bedömer man debattinnehållet utifrån en personlig agenda som skiljer sig från de ovan nämnda perspektiven. Man kan t ex ha en högst personlig och livsavgörande erfarenhet av det som debatteras och avfärdar därför allt i debatten som inte är i linje med den erfarenheten.

Som du säkert noterat ovan så innebär varje perspektiv en begränsning av öppenheten och mottagligheten för det som avviker från perspektivet.

Samtidigt så innebär perspektivet att man även relativt okritiskt omfamnar allt som inte avviker från det. (Det är på detta sätt som många blir fanatiska anhängare till den debattör som har samma perspektiv snarare än samma åsikter som man själv.)

Den stora fördelen med att ha ett perspektiv är att man då kan se med kritiska ögon på något som man annars kanske helt okritiskt skulle ha tagit till sig.

Nackdelen med perspektivet är att man riskerar att även se med samma kritiska ögon på något som man faktiskt borde ta till sig.

Men den största fällan med att ha ett visst perspektiv är att man helt missar de andra perspektiven. Om man då diskuterar med eller lyssnar på någon som har något av de andra perspektiven så talar man sannolikt helt förbi varandra och tycker i värsta fall att den andre är en idiot.

Frågan är därför om man bör ha samtliga perspektiv eller kanske inte ha något perspektiv alls för att undvika fällan?

Denna fråga har jag ännu inte något bra svar på.

Själv prövar jag mig fram för att hålla mig så öppen som möjligt inför alla perspektiv. Syftet är att bättre förstå både mitt eget och andras perspektiv på detta sätt – och därmed få ut betydligt mer av de debatter jag deltar i eller följer.