Så uppstår polarisering

De flesta håller med om att samhället har polariserats på senare år. Polariseringen gäller flera områden. En av dem är invandringen. En annan är globaliseringen. En tredje är klimatet.

Varje polarisering tenderar att gå mot allt större ytterligheter, vilket är själva definitionen av ordet. Men någonstans måste varje polarisering ha börjat. Så hur såg det ut före polariseringen och hur uppstod den?

Enklast är att följa polariseringen bakåt i tiden och försöka hitta dess orsaker. Om vi tar invandringen som exempel så ökade polariseringen när vi började ta emot de stora flyktingströmmar som uppstod pga Syrienkriget. Innan dess var polariseringen i denna fråga avsevärt mindre även om den alltid funnits.

Då kan man fråga sig om polariseringen skulle ha uteblivit om vi helt enkelt låtit bli att ta emot några flyktingar? Nej, tvärtom – det är ju ännu fler som vill att vi ska ta hand om flyktingar, så det skulle bli en minst lika stor polarisering om vi hade gjort så.

Polarisering uppstår och ökar när man endast låter det ena alternativet av flera få styra enväldigt.

Om man istället hade diskuterat sig fram till en kompromiss som alla parter kunde acceptera, precis som man gör i samhällets övriga förhandlingar mellan olika parter, så hade polariseringen därmed kunnat upphöra nästan helt.

Men istället så togs ett demokratiskt majoritetsbeslut som gjorde att den ena parten fick igenom sin vilja helt och hållet medan den andra parten inte fick igenom sin vilja alls. Vilken av parterna som vann hade ingen betydelse för polariseringen.

Samma sak gjordes även i många andra länder. I vissa länder var det den ena parten som fick igenom sin vilja, och i andra länder var det den andra parten som fick igenom sin vilja.

På ytan kan det därför se ut som att det råder stora skillnader mellan dessa länders folk, trots att folkviljan i själva verket ser nästan likadan ut i alla länder – det råkar bara vara några procents övervikt åt ena eller andra hållet i varje land. Polariseringen går alltså inte mellan länderna, den skär rakt igenom folkviljan i vart och ett av dessa länder.

Halva befolkningen i det ena landet tycker precis som halva befolkningen i det andra landet i denna fråga oavsett vilken halva som råkar ha makten i respektive land.

Det är med andra ord det parlamentariska systemet med majoritetsbeslut som ligger till grund för den polarisering vi ser i nästan alla dessa samhällen idag. Varje majoritetsbeslut som tas riskerar att polarisera folket i frågor som istället borde avgöras med förhandlingar som leder till kompromisser parterna emellan.

(Om parterna inte lyckas komma överens så kan man istället använda Medelvärdesbeslut som en genväg till en rättvis kompromiss. Detta kan du läsa mer om på hemsidan www.demokratisktfolkstyre.se.)

Exemplet ovan med invandringen kan lika gärna bytas ut mot globaliseringen eller klimatet eller andra frågor som leder till en ökad polarisering. Poängen här är inte vilken part som har rätt eller fel utan att själva polariseringen kan bli ett större problem för samhället än den fråga som polariseras!

Jag vill med denna text påvisa problemet med majoritetsbeslut, och skapa opinion för ett mer demokratiskt system som proportionerligt tillgodoser alla parter i varje politisk fråga och därmed undviker en onödig polarisering av ett samhälle.