Den oavsiktliga terrorismen

De många och allt ökande sprängningarna av bomber och granater i bostadsområden runt om i landets städer bedöms av polisen bero på att kriminella gäng hämnas på varandra på detta sätt. Jag utgår från att det stämmer eftersom jag inte känner till något annat om detta.

När kriminella gäng försöker ta livet av varandra på just detta sätt så bryr de sig knappast om att vara särskilt hänsynstagande mot andra personer som råkar befinna sig i närheten. Själva vitsen med bomber och granater är ju just att döda eller skada så många som möjligt i området.

Detta leder till att denna typ av hot mot allmänheten sprider en ännu större rädsla än den sedvanliga terrorismen gör!

Vanlig terrorism sker ju i noggrant utvalda områden för att uppnå maximalt dödligt resultat. Gängsprängningarna kan däremot ske i vilket område som helst där en gängmedlem antas befinna sig just då.

Det går därför inte att skydda sig mot denna typen av hot genom att undvika vissa sannolikt farliga platser. Jo, möjligtvis genom att helt undvika att vistas i städer och förorter, eftersom det är där gängmedlemmarna brukar hålla till. Närmare än så kan man tyvärr inte specificera riskområdet.

Så trots att gängsprängningarna inte alls är avsedda för eller riktade mot allmänheten så blir de ändå ett betydligt allvarligare hot för den enskilda människan än vad terrorismen någonsin varit, eftersom denna nya oavsiktliga terrorism skapar just den befogade kroniska oro hos stora delar av befolkningen som den sedvanliga terrorismen alltid har strävat efter att åstadkomma.

LIKHETER OCH SKILLNADER

Gemensamt för både gängmedlemmar och terrorister är dödsföraktet. De flesta gängmedlemmar räknar kallt med att inte leva särskilt länge och självmordsbombare har ju redan mätt ut sin tid. Att hota med längre fängelsestraff för dessa båda grupper skrattar de naturligtvis bara åt. De skulle troligtvis få ett betydligt behagligare liv i ett svenskt fängelse än det liv de lever utanför. Fast inte lika spännande förstås.

Skillnaden mellan de kriminella gängen och terrorister är att gängmedlemmarna helt saknar ideologisk grund för sina illdåd – såvida man inte räknar blodshämnd som ideologi. Nej det rör sig istället enbart om att maximera intäkterna från olika former av illegal verksamhet genom att bevaka och utöka gruppens territorium på klassiskt maffiamanér.

Förklaringen till att de kriminella gängen inte kallas maffialigor är att många av dem är för små och alltför oorganiserade än så länge. Men om flera gäng går ihop eller om ett av gängen växer och tar över de andra så blir det snart en fullfjädrad maffia vi får att göra med.

Kanske kommer vi en dag att längta tillbaka till den tid för några år sedan då vanliga avsiktliga terrorister var vår största rädsla? De var ju åtminstone någorlunda förutsägbara.