När är det ok att införa diktatur?

Frågan är befogad eftersom det står helt klart att många anser att diktatoriska beslut är både befogade och önskvärda under vissa omständigheter.

Pandemin är en av de aktuella frågor där demokratiska grundlagar som är till för att hindra just denna typ av beslut redan har åsidosatts och krav på ytterligare totalitära åtgärder får stöd från många olika håll.

Klimatet är ett annat område där en diktatur snabbt skulle kunna införa de förändringar som många efterfrågar och därför ställer sig positiva till en utveckling i just den riktningen.

Invandringen är en tredje fråga där vissa vill se en snabb och radikal förändring som bara en diktatur skulle förmå leverera utan att fördröjas av demokratiska invändningar.

Det jag vill ta upp här är dock inte argument för eller emot när det är befogat att införa diktatur. Jag vill istället ta upp själva fenomenet att det faktiskt förekommer ett sådant resonemang i vår hundraåriga demokrati.

För mig är det häpnadsväckande att överhuvudtaget trampa in på den mark som historien lärt oss om och om och om igen att hålla oss borta ifrån. Inte för att själva anledningen att trampa in där behöver vara ondskefull utan för att just den marken är så full av fallgropar att ingen nation som trampat in där har någonsin kommit helskinnad tillbaka. De fysiska och/eller psykiska sår som historiskt har uppstått på den marken kan ta åtskilliga generationer att läka.

Därför är jag förvånad över hur lätt det tycks vara för vissa att ändå välja denna väg för att uppnå ett nationellt mål – helt oavsett hur angeläget målet än anses vara! Det borde vara högsta prioritet att till varje pris försöka uppnå det eftersträvade målet UTAN att välja denna historiskt ökända väg.
När samhället är i kris behöver vi inte mindre utan MER demokrati för att kunna stå starka och enade! Problemet är att vårt nuvarande system inte har någon beredskap alls för ett sådant alternativ. Istället har vi en väl utbyggd beredskap för att INSKRÄNKA demokratin och diskriminera människor i samband med samhällskriser.

Men vi kanske inte har kommit längre i vår mänskliga utveckling, och har därför ett samhällssystem som motsvarar denna låga utvecklingsnivå? Eller är vi faktiskt betydligt mer utvecklade än det eftersläpande samhällssystem vi har idag och behöver snarast uppgradera det till att matcha oss bättre?

Tiden kommer att utvisa om vi tar ännu en tur via historiens mest tragiska trakter eller om vi numera är redo att istället välja en mer utvecklad demokratisk väg.

Själv är jag väl förberedd för bägge alternativen – eftersom jag inte alls är säker på hur du och andra besvarar min fråga.