Handling eller beteende?

Det finns tre sätt att se på en person som skadar andra, och dessa tre sätt är även avgörande för hur den personen ser på sig själv.

1.Det första är att se personen själv som skadlig.

Med denna syn är det personen som är problemet, och lösningen på problemet blir att stigmatisera personen genom straff, skuld och skam så att den förlorar sin kraft och därmed även kraften att skada. Man försöker oskadliggöra personen så att den även vill oskadliggöra sig själv.

2.Det andra är att se personens handling som skadlig.

Med denna syn är det handlingen som är problemet, och lösningen på problemet blir att stigmatisera handlingen istället för personen genom att söka förklaringar som inte har med personligt ansvar att göra . Man försöker stärka personen genom att anklaga handlingens sociala orsaker istället för personen.

3.Det tredje är att se personens beteende som skadligt.

Med denna syn är det beteendet som är problemet, och lösningen på problemet blir att stigmatisera personens beteende genom en motiverande kombination av straff och vård för att ändra beteendet så att personen slutar skada. Man håller personen ansvarig för sitt beteende som därmed kan motiveras till att inte skada.

I den allmänna debatten om kriminalitet pågår sedan länge ett skyttegravskrig mellan de två första synsätten, och debattörerna försöker få allmänheten att ta ställning för det ena eller det andra, trots att båda synsätten är lika dysfunktionella.

Om man istället börjar ta det tredje synsättet på allvar både när det gäller det förebyggande arbetet och när det gäller påföljden för kriminella, så skulle både kriminaliteten och rehabiliteringsresultaten kunna förändras till det bättre på mycket kort tid.

Med det tredje synsättet förändras även personens syn på sig själv. Från att antingen ha sett sig själv som en skadlig person utan hopp eller som ett oansvarigt offer för omständigheterna går det nu att se sig själv som en person som kan välja sitt beteende och därmed påverka sitt liv till det bättre.

Den vanmakt som de två första synsätten bygger på är lika skadlig för både samhället och individen. Att istället ha ett synsätt som ger en person makten att med sitt beteende förändra sitt liv till det bättre blir därför samtidigt ett effektivt sätt att förändra hela samhället till det bättre.