Höja eller sänka skatten?

Då tar vi det här med skatter så att alla kan förstå hur det fungerar!

Ok, om vi inte har någon skatt alls så får vi inte heller in några pengar till välfärden som därför slutar fungera, och det är ju inte bra.

Om vi istället har 100% skatt så går alla pengar till välfärden och allt annat i samhället slutar därför fungera, och då blir det inte heller några mer skattepengar till välfärden, och det är ju inte bra.

Om välfärden ska fungera så får man inte ta för lite skatt – men inte heller för mycket. Om skatten redan är hög så kan ännu högre skatt leda till mindre skatteintäkter för staten. Om skatten redan är låg så kan ännu lägre skatt leda till ännu mindre skatteintäkter för staten.

Det finns alltså en balanspunkt när det gäller hur hög skatten ska vara för att leda till maximalt mycket skatteintäkter. Och det är just här som det finns olika uppfattningar om var den balanspunkten ligger!

Problemet är att man inte säkert kan veta var den ligger förrän i efterhand när man sett resultatet. Varje skattehöjning eller skattesänkning för att få in mer pengar till staten är därför en chansning.

Ibland är det en skattesänkning som ger mer skatteintäkter och ibland är det en skattehöjning som ger mer skatteintäkter.

Om en regering har höjt eller sänkt skatten, och nästa regering inte ändrar skatten så förstår man att den föregående regeringens skatteändring ökade de totala skatteintäkterna! Annars gör den nya regeringen såklart en ny ändring åt det motsatta hållet.

FOTNOT

När man talar om skattehöjning och skattesänkning i samband med välfärden så menar man som regel den statliga inkomstskatten. De övriga skatteintäkterna ökar eller minskar beroende på hur hög den statliga inkomstskatten är, t ex moms, kommunalskatt, arbetsgivaravgift och punktskatter av olika slag.

Ju lägre inkomstskatt desto mer skatteintäkter till välfärden kommer in via övriga skatter, och ju lägre inkomstskatt desto mindre skatteintäkter kommer in till välfärden via övriga skatter.