Ett systems livscykel

Operativsystemet Windows är just nu inne i en omskakande del av sin livscykel som påminner en hel del om den situation som hela Västvärlden befinner sig i. Men låt oss ta det från början!

När Windows kom 1985 var det ett stort lyft för hela PC-världen som dessförinnan varit nästan helt textbaserad. Men trots det grafiska utseendet krävdes det ändå ganska stora datakunskaper för att använda det effektivt. På många företag fanns det därför någon som fick lära sig mer om datorer än de övriga anställda och sedan kunde hjälpa de andra att använda sina arbetsdatorer på ett bra sätt.

Nästa steg i Windows utveckling var att systemet blev lite mer användarvänligt, så att kreativa användare kunde klara av att producera sina alster med datorns hjälp utan att behöva dataproffs. Detta ledde till att datorer nu blev ett fantastiskt verktyg för kreativt skapande av olika slag.

Tredje steget blev att göra Windows så användarvänligt att alla normalbegåvade kunde klara av att utföra de mest förekommande sakerna på sin dator – ordbehandling, internetsurfande och epost. Nu hade nästan alla tillgång till dator, antingen hemma eller på jobbet eller i skolan.

Även dataproffsen kunde nu göra alltmer avancerade saker med datorn, och de kreativa hade nästan inga gränser för sin kreativitet på datorn. Samtidigt kunde normalanvändaren enkelt göra precis allt som de flesta normalanvändare gör. Windows hade tagit över världens datorer och de flesta var nöjda.

Men det fanns fortfarande de som hade lite svårt för datorer av olika skäl, och dessa blev nu den nya målgruppen för Windows fjärde steg. Man gjorde så att systemet tog hand om sig själv utan att behöva styras av användaren. Det mesta automatiserades med “normalanvändaren” som mall, och man behövde aktivt stänga av automatiseringarna om man ville kunna styra datorns olika funktioner som tidigare. Windows var nu “idiotsäker”, och ingen behövde längre ha svårt för datorer.

Det var nu det började gå snett. Det fanns inte längre någon ytterligare målgrupp att fånga in med ett femte steg, så Windows blev nu istället en dystopisk fortsättning på det fjärde steget. Det går nu inte att välja bort de ytterligare automatiseringar som man inte önskar, eftersom de alla är baserade på den nya ointresserade eller svagbegåvade normalanvändaren. Man kan sammanfatta det som att användaren inte längre kan styra Windows – det är nu Windows som styr användaren.

Detta har lett till en massflykt från Windows till andra operativsystem. Främst till Linux som fungerar lika bra som Windows men är dess raka motsats – ett helt transparent operativsystem skapad av användare för användare och dessutom gratis. Hela nationers myndigheter är på god väg att byta Windows mot Linux på grund av säkerhetsrisken att inte ha kontrollen över sina egna datorer längre. Detta har redan skett inom myndigheter som arbetar med nationens säkerhet.

Frågan är om Windows kommer att backa för att åter bli ett operativsystem för användarnas bästa eller om det nu är för sent, när just ett sådant operativsystem (Linux) sakta men säkert mognat fram sedan 1991 och nu håller på att ta över. Detta återstår att se.

En annan fråga är om Västvärlden snart befinner sig där Windows befinner sig idag – ett kommersiellt system som helt saknar transparens och inte längre tjänar användarna utan istället utnyttjar och styr dem för sin egen vinning.

Kommer möjligtvis alltfler att istället föredra ett ideellt, transparent och helt användarstyrt system som gör att det tidigare systemet inte längre behövs? Även detta återstår att se…